Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-från-]{+
från+} själen, som [-är+} den
med göromål öfverlastade regeringen, öfverflytta en mängd ärenden till kroppens kommuner, eller att
från det
medvetna själslifvet öfverflytta något till {+{+handling, finna vi till vår högsta
öfverraskning att vår vilja ger ett annat utslag än
vi beräknat! Viljans verkstad är belägen i det omed-
vetna och hvad där tillverkas får man sällan se
förrän+}+} det
omedvetnas region, till
de kroppsliga monaderna, hvilka förekomma oss omedvetna, emedan deras
medvetande
icke är vårt. Man tänke sig pianospelaren: hvarje enskild fingersättning är ursprungligen föranledd af en medveten viljeakt och
måste afsiktligt framkallas genom
innervation af de därtill tjänande musklerna. Men efter hand verkställas dessa innervationer
utan att
viljan behöfver vara med i hvarje enskildhet; det
är nog, att ögat på notpapperet öfverblickar vissa tonföljder, i
fall så
behöfves, och anblicken åstadkommer, naturligtvis icke utan själens goda vilja, hela den rad af
inlärda rörelser, som noterna antyda. Vill man förtydliga hvad som
{+{+verkligen är fallet, såsom vi understundom+}+} genom
en
sådan öfning vunnits, så kan det
ske på följande sätt. Eleven vill anslå en viss tangent eller vissa tangenter. Viljeakten framkallar en innervation i
därtill hörande muskler; underrättelsen om denna innervation meddelas själen genom känselnerver, som
åstadkomma den
motsvarande muskelförnimmelsen. Med ledning af denna förnimmelse sätter själen motoriska nerver i rörelse, och fingerspetsarne slå tangenterna. Trycket, som detta förorsakar på fingrarnes hudnerver, föres af sensitiva nerver tillbaka till hjärnan, och
därpå följer en ny viljeakt att lyfta fingrarne och slå ett nytt ackord, hvilket icke kan
ske utan att nyss beskrifna sätt återupprepas, öfningen afser nu — fast pianospelaren själf icke tänker därpå — att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
