Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-6,-]{+
6,+} blått 6V2, indigo 7 billioner dallringar i sekunden. Nu kunna dessa dallringar skifta i det oändliga, [-och+} hade
ögats näthinna apparater nog för att på specifikt sätt retas af dem alla, skulle måhända en oändlighet af specifikt skilda färger uppstå. Men enligt den nu allmänt rådande färgteorien har ögat icke ens särskilda apparater för att uppfatta det antal färger, som vi tydligt se, då solljuset bryter sig i regnbågen eller det prismatiska glaset. Dessa färger äro, som vi veta, rödt, orange, gult, grönt, blått, violett. Enligt den af engelsmannen Young först uppställda, af Helmholtz sedermera utvecklade, samt af
alla hitintills iakttagna fakta stödda färgteorien har näthinnan endast apparater för
att uppfatta de tre färgerna: rödt,
grönt+} och
violett (eller enligt Maxwell rödt, grönt och
blått).
Dessa
kallas fördenskull de fysiologiska grundfärgerna, och
alla andra färger uppstå genom olika sammansättningar af
dem.+} De
äro biandfärger. — Hela färgskalan kan fördenskull framställas som en cirkel med ständiga öfvergångar från färg till färg. —*) Återgå vi nu till näthinnan och
hennes tre klasser af färgförnimmelseapparater, så ligga dessa icke skilda från hvarandra, utan blandade, men likväl så, att de rödpercipierande apparaterna ha sitt område,
där {+{+samma dag på kvällen kl. 7—8. Till åhörande hade
antecknat sig 301 personer, tämligen lika fördelade på+}+}
de
öfverväga, de grön-percipierande sitt, och de violettpercipierande sitt. Fördenskull är ingen färg fullkomligt enkel eller ren, utan innehåller alltid någon
mindre blandning
*) Se Utgifvarens anmärkningar till
detta ställe.
Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
