Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
solen utströmmande och af tingen omkring oss
återkastade etervågorna åstadkomma på näthinnan i vårt
öga ett slags fotografi af tingen, ett slags
miniatyrbilder, som uppfattas af själen som gestalter med
olika färger och klarhetsgrader. När vi t. ex. se
månen, är det icke månen själf vi se, utan de från
månen återstudsande etervågorna nå genom rymden
våra ögon och teckna på ögats näthinna en
miniatyrbild af honom, och det är denna miniatyrbild
som vi se.
Låt oss nu till en början välja månens bild som
ett exempel, huru vårt omdöme inverkar på vårt
sätt att se ett föremåls storlek. Alla veta vi, att
när månen går upp eller ned vid synranden, tycka
vi, att han är mycket större än när vi se honom uppe
på himmelen. Hvaraf kommer nu detta? Skulle
månen verkligen vara oss närmare och därför synas
större, när han står vid synranden i öster eller väster,
och skulle han aflägsnat sig från oss och därför
synas mindre, när han befinner sig uppe på
himlahvalfvet? För ingen del. Månbilden på näthinnan
i vårt öga är under hela denna tid lika stor; därom
kunna vi öfvertyga oss med tillhjälp af ett
vinkelinstrument. Månbilden upptager vid synranden icke
flere grader af himmelen än när hon syns uppe på
fästet. Strängt taget se vi således månbilden lika
stor, men tycka ändå, att månen är större, när han
står vid horisonten. Och detta kommer sig af ett
invandt omdöme allt ifrån vår späda barndom. För
barnets ögon ter sig himmelen som ett hvalf, som
är utspändt öfver jorden och vid synranden berör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
