Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genomgå en något längre erfarenhetskurs, innan hon
skiljer solida figurer från ytor, och hon gör det aldrig
med fullkomligt samma säkerhet som den, hvilken
ser med två ögon. Den enögde har lättare att taga
en yta för solid kropp, och en solid kropp för en
yta. Och däri ligger orsaken, hvarför många, då de
blunda med ena ögat, ha lättare för att urskilja
perspektivet i en målning.
Stereoskopet ger oss märkvärdiga bevis på
huru-ledes själen, endast genom att jämföra de båda
bilder, som ögonen från olika synpunkter gifva henne
af samma föremål, kan förvandla en yta till en rymd
med ej allenast höjd och bredd, utan äfven djup,
och framtrolla likasom af intet denna djupdimension.
Företeelserna i stereoskopet ställa öfver allt tvifvel,
att båda ögonen kunna oberoende af hvarandra
fullgöra sina iakttagelser och sedan öfverlämna dem åt
omdömet, som förenar dem till ett åskådligt helt.
Fysiologen och filosofen Wilhelm Wundt var
måhända den förste, som framhöll den stora betydelse
som själsverksamheten här utöfvar. Han anmärker,
att synorganens dubbla beskaffenhet — den
omständigheten, att vi ha tcå ögon, som oupphörligt ge
oss något oliha bilder af samma föremål — nödgar
till ständiga jämförelser och sammansmältningar dem
emellan. Men all jämförelse är en logisk process
och kan endast fullgöras af ett väsen, som utvecklar
sig och handlar enligt logiska lagar.
Men vi komma nu på synsinnets område till en
fråga, hvars lösning är lika förvånande för den
vanliga uppfattningen som hon är af betydelse för filoso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
