Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varande person, med hvars porträtt han var
sysselsatt. Han såg då personen sittande på stolen ett
stycke från staffliet. Göthe kunde, om han först
tillslöt ögonen, framtrolla för sig bilden af den blomma
han ville se, hvarefter han med öppna ögon kunde
iakttaga och likasom studera alla hennes delar.
Skalden Tasso lyckades det också, då han ville, att komma
i samtal med hvad han trodde vara sin genius.
Särdeles starkt kan viljan inverka på de af fysiologen
Johannes Müller först skildrade så kallade
slummerbilderna, som hos många fullkomligt friska
människor kunna uppstå i det svarta synfältet, sedan de
slutit sina ögon, för att sofva. Bilderna äro i
början alldeles obestämda, ingenting annat än
schatteringar i grått och svart; men vill man se något i
dem, varseblir man snart en mängd ansikten af
okända personer, stundom vackra, stundom förvridna.
Likaledes är det för en del människor möjligt att
med fri vilja framkalla de tydligaste bilder af okända
landskap och städer genom att uppmärksamt betrakta
schatteringarna, som uppstå, då solljuset faller på
de slutna ögonlocken. Dessa senare företeelser falla
dock snarare inom de hallucinerande illusionernas
än de rena hallucinationernas område.
Samvetskval öfver begångna brott framkalla ofta
hallucinationer, hvilka lätt nog kunna slå öfver till
vansinne. Målaren Spinelli, som hade dödat en vän
i tvekamp, förföljdes sedan af en oupphörlig
synhallucination, som visade den dödade vännens gestalt
och anletsdrag.
Förskräckelse är en annan källa till hallucina-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
