Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en oförsonlig dualism, är, såsom nämdt, af största
vikt att hafva för ögonen. Filosofer, som felat häruti,
hvilka betraktat människan endast som sinnlig eller
naturlig varelse, hafva i sina moralsystem kommit
till de mest brutala och praktiskt skadliga slutsatser
eller, om de velat undvika dessa, gjort sig skyldiga
till ohjälpliga motsägelser, i det de likväl sökt ur
människans sinnliga väsen härleda en kraft, som
bjuder henne att mer eller mindre lämna det
sinnliga jagets intressen utan afseende.
Många filosofer hafva kallat känslan för en
dunkel instinktiv kunskap. Visst är också, att
ingenting kan fattas i begreppets form, som icke förut
förnummits i känslans form. Och visst är äfven,
att känslan under hela vår jordiska tillvaro bildar
och skall bilda ett det betydelsefullaste komplement
till vårt förstånd. Huru vår kunskap än må växa,
vill det ändå tyckas för oss själfva, som om det
äkta mänskliga i vår världsuppfattning låge ej endast
i utsiktens vidd och klarhet, utan äfven i den varma
färgton känslan ger däråt. Och icke mindre säkert
är, att ehuru människans sedliga lif måste i sin
allmänna riktning bestämmas af klart medvetet begrepp
om det sedligt goda, så måste dock begreppet,
emedan det är abstrakt, fullständigas genom känslan.
Vi kunna därför i många fall allena genom hvad
man kallat sedlig smak eller sedlig takt afgöra hvad
som är rätt och pliktenligt.
På känslans allnärvaro hvilar vår högre
mänskliga utbildning. Det är hon, som lifvar och befruktar
fantasien och sålunda skapar poesi och konst. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
