Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
får därifrån icke afhålla sig af sådana reflexioner,
som att »den som fått något vill ha mera», eller af
sådana anekdoter som den om Jacques Amyot,
hvilken yttrade den bekanta sentensen: »Aptiten kommer
medan man äter», då hans lärjunge, den franske
konungen Karl IX, icke kunde tillfredsställa honom
med ökade löneförhöjningar och undrade däröfver,
emedan den lärde mannen var så nöjd med sin lott,
så länge han ännu var fattig.
Glädjen har en stor både praktisk och sedlig
betydelse. Han parar sig gärna med ett välvilligt
sinnelag och framkallar välvilja äfven hos kalla och
hårda lynnen, och han har, likasom sorgen,
beklämdheten och ångesten, en förmåga att på osynliga
vägar sprida sig till omgifningen. Alstringsförmågan
hos författare och konstnärer, arbetsförmågan hos
andra stegras, och lifvets dagliga uppgifter lösas
lättare vid glädtig sinnesstämning. Anmärkningsvärd
är äfven glädjens inverkan på organismen. Han
åtföljes af lifligare hjärtslag, blodets friare strömning
i de finaste åderförgreningar och en lättare andning.
Det är som om själens, den i organismen härskande
principens, känsla af lycka meddelade sig till alla
de lefvande väsen, alla de celler, hvaraf kroppen är
uppbyggd. Ofta, som man vet, åtföljes glädjen, då
han uppträder ögonblickligt och som affekt, af den
stötvis påskyndade och egendomliga andningsrörelse,
som vi kalla skratt. Fysiologen Carus anmärker
emellertid riktigt, att ju mer glädjen är af andlig
art, dess mer inskränker sig skrattet till en blott
antydan i anletsdragen, d. v. s. till leende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
