Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andligt högmod, personer, som föreställa sig vandra
som Guds barn midt i en syndig omgifning,
personer, som tro sig vara inne i en allena saliggörande
tros alla mysteriers djup, äro likaledes föga
medlid-samme, eller är deras medlidande af rent doktrinär
art och slår lätt öfver i oblidkelig grymhet mot olika
tänkande, såsom de många kättarebålen och
religionskrigen bevisa.
Medlidandet och medglädjen äro icke de enda
känslor, som kunna uppstå därigenom, att man
lif-ligt föreställer sig en annan varelses kval eller
fröjder. Föreställningen om en annans glädje kan också
väcka den fula känsla, som kallas afund, när
föreställningen sammansmälter med medvetandet af att
man själf icke har en liknande orsak till en
liknande glädje; och föreställningen om en annans olycka
kan, om denne andre ej är en älskad eller värderad
person, likaledes väcka en låg känsla, nämligen
skadeglädjen. Många psykologer anse afunden
förlåtligare än skadeglädjen. Allmännare utbredd är
den otvifvelaktigt, och lättare ursäktad åtminstone
af den, som själf lider däraf, ty han resonnerar
vanligen så, att han egentligen endast önskar ha det
lika godt som den andre, utan att därför vilja hans
skada. Sant är också, att afunden lika ofta kan
slå öfver till medlidande som till skadeglädje, ifall
den afundade mister hvad man afundats honom.
Skadeglädjen kan mindre lätt förskönas af den, som
hyser honom. Är det en finkänslig själ, som* har
någon förmåga att gå till doms med sig själf, så
blyges hon vid den första förnimmelsen af denna känsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>