Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre föreläsningar öfver antropologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för sig vardt fördenskull att visa, huru ur denna låga
och gemena människonatur den mest heroiska dygd,
det mest samvetsgranna afseende på andras bästa,
kan utveckla sig, utan att man behöfver taga ett enda
nytt och ädelt element till hjälp. Lecky kallar detta
en underbar process af filosofisk alkemi. Huru Hartley
härvid gick till väga kan kortast belysas med ett
exempel. I och för sig äga penningar ingenting
särdeles eftersträfvansvärdt, ty metallens glans och
prägelns figurer skulle vi snart tröttna vid att betrakta.
Men emedan penningar utgöra medel att skaffa oss
mångfaldiga föremål för våra önskningar, så äro de
eftersträfvansvärda. Så kommer idéassociationen och
förenar i penningägarens föreställning idéen om den
makt och det nöje, som guldet kan skänka, med
själfva besittningen af guldet, och ur denna
idéassociation härflyter den passion, som kallas girighet, då
kärleken till penningen så fördunklar eller
öfverväl-digar åtrån efter allt det, som för penningar kan
anskaffas, att ägaren hellre försakar den enklaste
njutning än han afstår från en bråkdel af sitt guld.
Samma verkan af idéassociationen kan man förspörja
i mycket annat. Vi börja t. ex. med att älska
beröm, emedan det smickrar vår egenkärlek och
inbringar oss förmåner. Denna vår kärlek till berömmet
öfverflytta vi genom en idéassociation på de
handlingar, som inbringat oss beröm, och till slut älska
vi det berömvärda mer än själfva berömmet och
vilja heldre bära ständigt tadel än afstå därifrån.
Ur ett sådant förlopp menar nu Hartley att alla våra
sedliga känslor uppkomma. Likasom den girige bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
