Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åtskilliga skålar, bland andra för riksförmyndarne
(föreslagen af riksrådet Bengt) tömdes, samt låta gästerna
från Stockholm och aflägsnare orter gå till hvila i
Sjöviks gästrum och de närmare grannarne åka hem efter
raska slädtrafvare, förbehållande oss att i det nu
följande kapitlet meddela ett äfventyr, som på hemfärden
träffade tvenne af grannarne från Signildsborg.
V.
Trräarei*
Lagman Johan hade straxt efter supéen brutit
laget och med sin fru återvändt hem. Maria och
Adolf åtnjöto deremot ungdomens privilegier och
qvar-stannade, tilldess dansmusikens sista toner förklingat.
Det var lidet långt förbi midnatten, då fröken Skytte,
väl inbonad i en pelskappa, tog plats i sin släda, och
Adolf, hennes körsven, med en pisksmäll, som genljöd
i Sjöviks porthvalf, satte hästen i gång.
Natten var vacker. De snöhöljda åsarne
tecknade sig i brutna linier mot den svartblå himlen, på
hvilken stjernorna glimmade i sin fulla vinterprakt: i
sydvest skred Orion majestätiskt mot horisonten, i
söder skimrade getstjernan och Sirius, i öster Regulus
och de bleka tvillingstjernorna, vänskapens himmelska
symbol.
Lät man blicken sjunka mot himlaranden, möttes
den af röda ljuspunkter, glest spridda bland nattens
skuggor ... det var skenet från menniskors boningar.
Dessa skuggor blandades med stjernornas och snöns
bleka ljus till en fantastisk skymning, en sådan, som
fordom i de nordiska skaldernas inbillningskraft alstra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
