- Project Runeberg -  Fribytaren på Östersjön (2. uppl.) /
364

(1866) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brunkeberg gifvit den vanliga morgonsignalen, och
sedan, efter’ ett kort uppehåll vid middagstiden,
fortforo att genljuda, tilldess samme hedersman förkunnat
ankomsten af hvilans timma, hade denna afton
alldeles förstummats, ehuru det hvarken var sabbat eller
sabbatsaflton. De röda lågor, som här och der från
cyklopernas verkstäder, genom de trånga portame,
med osäkert sken lyste vandrarens steg, voro släckta;
de glada sånger, som plägade beledsaga hyfvelns
civiliserande och glattande gång öfver de råa naturqvistiga
ättlingarne af skogen, kunde nu icke förnimmas, ja,
om en nyfiken eqvilibrist vågat en klättring uppför
väggarne af de grå, i gammaltysk stil byggda husen,
och skådat in mellan de fina spindelväfsgardiner, som
i brist på andra prydde fönstergluggarne till
skoma-karnes och skräddarnes verkstäder, skulle han
svårligen funnit en enda syl, en enda nål i rörelse.

Och likväl rådde i dessa qvarter en ovanlig
lif-lighet. Hvarhelst en förgylld drufklase eller andra
väl kända, sällan missförstådda emblemer förkunnade
en hugsvalelseort för törstande strupar... och sådane
emblemer funnos många... der erhöll äfven hvarje
förbigående, hvilken ej ödet förnekat de
förnimmelse-verktyg, som gemenligen kallas öron, de otvetydigaste
och mest genomträngande bevis derpå, att den
arbetsamma befolkningen icke var utdöd, fastän dess
verkstäder för tillfället stodo tomma. Alla källare och
värdshus, der mästare af samma skrån plägade
samlas, alla dylika, som voro af mer kosmopolitisk natur
och i lika gästvänliga armar inneslöt skräddaren, som
skomakaren, och slutligen alla härbergen för
väg-farande yrkessvenner, voro öfverfyllda af larmande
gäster.

Vi vilja följa läsaren till ett af värdshusen utaf
det förstnämnda slaget, beläget vid Baggensgatan.

Dess skylt föreställde den ryktbare «Jerusalems
Skomakare» med lästknippan på ryggen, vandrande
mellan tvenne skummande muggar. Angenämt nog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfribyt/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free