Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Mythen om urtiden och vandringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Origines indo-européennes. Redan före Whitney hade tyskarne
Weber och Kuhn utan att dock angripa den asiatiska
hypothesen, visat, att de flesta af Pictet anförda skälen icke egde
bevisningskraft för sitt afsedda ändamål. Whitney kom nu
och utdömde dem alla utan undantag, hvarjämte han vände
sig mot det af Rhode gjorda och ditintills allmänt gillade
antagandet, att minnet af en arisk utvandring från
Central-Asiens högland skulle ligga till grund för det kapitel i Avesta,
som talar om de sexton landskap, hvilka Ormuzd skapade
till menniskornas förmån, men som Ahriman fördärfvade med
sexton olika slags plågor. Avesta antyder i sjelfva verket
icke med ett enda ord, att det första af dessa landskap, det
som Ahriman fördärfvade medels snö och köld, skulle varit
iranernas urhem, eller att de i forntiden skulle hafva
utvandrat från något af dem; antagandet, att ett vandringsminne
af historisk betydelse gömmer sig under denna
geografisk-mythologiska skizz är blott en gissning och vardt likväl själfva
grundvalen till den sedan så förtroendefullt fortbyggda
hypothesen om Central-Asien som de ariska stammarnes
utgångspunkt.
Följande året, 1868, uppträdde en framstående tysk
språkforskare, Benfey, och ställde sig med bestämdhet på Lathams
sida. Han anmärkte till en början, att det hitintills varit
Europa, i hvars jord de geologiska undersökningarna påträffat
de älsta spåren af människors tillvaro, samt att, så länge
detta är förhållandet, intet vetenskapligt faktum finns, som kan
gifva företräde åt det antagande, att Europas nuvarande
folkstock har efter quaternärperioden invandrat från Asien.
Moderspråken till åtskilliga af de tungomål, som sedan historiska
tider talas i Europa, kunna lika väl hafva uppstått där, som
moderspråken till de mongoliska tungomål, som talas i östra
Asien, kunna ha uppstått, der deras dotterspråk nu hafva
bostäder. Att särskildt det ariska moderspråket uppstått i
Europa, icke i Asien, fann Benfey sannolikt på följande
grunder. I Asien förekomma lejon än i dag så långt mot
norr som i det gamla Assyrien, och tigrarne sträcka sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
