Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mjödbägaren forntidens fäder omkring sig och där dricker han med gudar
(Rigv. X, 135,1).
Roth och efter honom Abel Bergaigne (Religion Ved. I, 88 ff.) anse
Jama och den i Rigveda omtalade Manu vara samma person. Starka
skäl tala for antagandet. Om den af flere filologer, senast af
Müllenhoff (Deutsche Alth. k. V, 105, 106) påpekade härledningen af namnet
Mimir, Mimi är riktig, så är det ursprungligen samma namn som Manu
och hänför sig, likasom det, till begreppen tänka, minnas.
Hvad den arisk-asiatiska myth, som här meddelats, har
gemensamt med den germaniska om de underjordiska
människorna i Mimers lund, kan sammanfattas i följande ord:
Underjorden har en herrskare, som ej tillhör de
odödliga himmelska väsendenas krets, men står i det vänligaste
förhållande till gudomen och är i besittning af djup visdom.
I hans rike uppspringa outsinliga källor, och ett träd, som
uppvuxit ur dess mark, utbreder sitt löfhvalf öfver hans
bostad, där ingifvelsemjödet, som gudarne älska och som han
var den förste att bereda, iskänkes af honom. En förfärlig
vinter hotade att tillintetgöra hvad som lefde på jordens yta.
Då byggde underjordsherrskaren på sitt område en väl
omgärdad borg, inom hvilken hvarken ödeläggande väderlek
eller kroppsliga lyten eller sedligt ondt eller sjukdom,
föråldring och död kunna komma. Dit försatte han de bästa
och skönaste människor, som då funnos på jorden, och
smyckade den inhägnade platsen med de skönaste och
gagnerikaste träd och örter. Uppgiften med denna inhägnad är
icke inskränkt till att under den store vinterns lopp skydda
de varelser, som blifvit samlade dit. De skola förblifva där
under hela det historiska tidsskedet. När detta tilländalupit,
inträffar en världsbrand och därefter världens förnyelse. Den
återställda jorden skall befolkas af de väsen, som den
underjordiska borgen omvärnade. Människorna där nere hafva en
lärare i ren gudsdyrkan och dygdens föreskrifter, och i
enlighet med dem skola de lefva genom alla tider ett
rättfärdigt och lycksaligt lif.
Det bör tilläggas, att de två väsen, som den iraniske
underjordsherrskaren säges hafva ärat, förekomma eller hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
