Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hedendomens tid författade Thorsdrapa på ungefär samma sätt som
Bragarœdur’s berättelse om Oden och Suttung förhåller sig
till Havamals. Likasom i Bragarœdur berättelsens punctum
saliens ligger i det grofva skämtet om huru den dåliga
poesien uppkom, synes äfven här ett rått infall, knytande sig
till ordspråket »å skall i os stämmas», vara motivet, som
föranledt kompositionen. Mytherna fingo i kristen tid afgifva
motiv och ämne ej blott till fornhistorien, hjältedikten och
folksagan, utan ock till skämtvisan.
Jag öfvergår nu till Thorsdrapa. Denna i poetiskt
afseende framstående och i mythologiskt afseende vigtiga sång
har, enligt min åsigt, hitintills varit alldeles missförstådd ej
så mycket på grund af de svårigheter texten företer, ty dessa
försvinna, när man utan förutfattad mening om innehållet
undersöker dem, utan på grund af den oförtjänta tilltro man
hyst till Skaldskaparmals berättelse om Thors besök hos
Geirröd, och på grund af de ansträngningar man under
inflytande af denna vilseledande auktoritet gjort att återfinna
dess uppgifter i den hedniska dikten. Vid försöken därmed
har man på dikten tillämpat den kristna tidens isländska
poetik, genom hvilken alla mythologiska benämningar, hvilkas
verkliga betydelse af en senare tid blifvit förgäten, hafva
erhållit en urblekt generel betydelse, som vid närmare
undersökning vanligen visar sig vara oriktig. Med en samling
namnraddor som rustkammare, i hvilka verklige eller
föregifne »dvärgars», »jättars», »sjökonungars» o. s. v. namn
blifvit sammanförda och uppställda som synonym, förklarar
denna poetik, att man ur dessa raddor kan taga hvilket
dvärgnamn, jättenamn o. s. v. som hälst för att därmed beteckna
hvilken enskild »dvärg», »jätte» o. s. v. man behagar. Om
det fördenskull i Thorsdrapa talas om »Iði’s säter» och om
»Gángr’s stridsvaner», så har för denna poetik namnen »Iði
och »Gángr — ehuru i hedna tid betecknande enskilda
bestämda mythiska personer, som haft sin egen historia, sina
egna rent personliga öden — ingen annan betydelse än den
generella af »jätte», därför att Iði och Gángr äro i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
