- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
44

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vedakosmologien indelar alltet likaledes i nio, det vill
säga tre gånger tre världsregioner; men själfva
indelningsgrunden synes ej alltid vara densamma. Vanligen talas om
tre jordar, tre luftrymder, tre himlar (jämför Bergaigne II,
120, ff.; Zimmer 357 ff.), och man förestälde sig de tre
jordarne belägna den ena under den andra. Det finns en
lägsta jord (avamā), en mellanliggande (madhyamā) och den
öfre (paramā), den på hvilken människorna under sitt
jordelif bo och som motsvarar det germaniska Midgard.

Mellan dessa jordar, förestälda som skifvor, finnas
luftrymder. Åtminstone omtalas en mellan den öfre jorden och
den mellanliggande, så att man skiljer mellan »himmelens
luftrymd» (uparam) och luftrymden underjorden (pārthivam),
Rigv. IX, 22, 5; Rigv. III, 30, 2; I, 62, 5; IV, 53, 3)
alldeles så som germanerna skilde mellan »upphimmeln»
(upphimínn, ûfhimil, uppheofon), som är luftrymden öfver oss,
och en under jorden varande himmel. Det i kristen tid i
Norden ofta förekommande bruket af himmel i plural, såsom
i uttrycken stíga til himna, himnum að, hér og á himnum,
är ett arf från hedendomen och härleder sig ej från det
nytestamentliga bruket af οὐρανος; äfven i pluralform.

42) Den nedersta jorden är i Rigveda det eviga
mörkrets rike, »Nirrtis (den onda dödens) sköte», Rigv. VII, 104,
9, 11, och, sedan synden kommit i världen, tillhållet för de
osaliga, Rigv. X, 95, 14. Hos germanerna äro de nio
strafforterna likaledes belägna allra nederst, nämligen under
Nifelhel, den nordliga delen af den mellersta jordskifvan. Från
Nifelhel, som är de egentliga strafforternas förgård, leder ett
svalg ned till dem. (Se Unders. i germ. M. I.) I Nifelhel
bo sjukdoms-andarne (Unders. i germ. M. I). Äfven i den
vediska mythologien ha sjukdomsandarne sin hemstad i
närheten af Nirrti, Rigv. X, 165, 4.

43) De himmelska ljusen, som göra sitt omlopp i
skapelsen, besöka icke luftrymden ofvan om den tredje jorden.
När de fullgjort sitt lopp på »upphimmeln» och sjunkit ned
i väster, förer dem deras bana genom den luftrymd, som är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free