Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
världskvarn, som framprässar den världsnärande soman och
den i henne inneboende eldiga, berusande saften; den episka
kvarnens vridstång, manthâ, blir till den lithurgiska kvarnens
vridstång, och den förras »dånande» stenar till den senares.
Och den lithurgiska världskvarnen blir i sin ordning
förebilden för de små somaprässningsredskap, som behöfvas vid de
dagliga, i hemmen förrättade offren: de epithet, som tillkomma
den förra, tillämpas på de senare. Så kallas i hymnerna de
stenar, som användas vid dessa, trots deras obetydliga stor
lek och buller, »dånande», emedan den episk-lithurgiska världs
kvarnens äro det, och vispen, hvarmed den utprässade saften
kringröres, kallas manthâ, »vridträdet», emedan den fungerar
i stället för den episk-lithurgiska världskvarnens stora mundöll.
Då det i offerhymnerna talas om de dagligen nytjade
somaprässarna, förekomma sålunda anspelningar i mängd på den
lithurgiska världskvarnen, med hvars arbete deras eget är i
liten måttstock analogt.
I Rigvedahymnen X, 94 möta vi en omedelbar skildring
af själfva världskvarnen — något som äfven Bergaigne, utan
att känna den germaniska mythen om denna kvarn, funnit,
i det han framhåller, att skildringen gäller en ofantlig
»himmelsk» sådan. Kvarnens stenar äro bärg (vers 1); de mala
en gren, som kommit från världsträdet (något kosmogoniskt
väsen? v. 3). Jorden dånar, när stenarne gnidas mot
hvarandra (v. 4). I en af dem är ett ställe (kvarnögat?) bestämdt
för vattnen, som hvirfla dansande ned i detsamma. Man
jämföre härmed den germaniska öfver Hvergelmerbrunnen byggda
världskvarnen, genom hvars kvarnstensöga oceanens vatten
störta ned och upp. I vers 13 heter det vidare, att hon
strör frön omkring som såningsmannen sitt utsäde. Tio
väldigt starka varelser, symboliserade som tjurar, äro spända
vid hvar sin vridstång, hålla kvarnen ständigt i gång, utan
att åldras, och sjunga därvid, så att himmel och jord höra
det (v. 6, 7). Hvad de mala är soma-madhu, kraft och rikedom.
— Detta är en så fullständigt träffande skildring äfven af den
germaniska mythens världskvarn, att den enda skilnad, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
