Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
systrar, och hon är själf en ushas (Rigv. X, 127) i ordets
vidsträcktare mening. Natt och ushas prisas tillsammans på
många ställen i Rigveda, såsom I, 186, 4; II, 31, 5; VII, 42,
5. De framställas som »himmelska», leende, sköna kvinnor.
47) Tacitus omtalar som en egendomlighet hos
germanerna, att de icke räknade efter dagar, som romarne, utan
efter nätter.[1] »Natten synes leda dagen fram», tillägger han.
En mängd ställen i den fornnordiska litteraturen bestyrker
Tacitus’ uppgift. På Island fortbestår bruket ännu.
Lagböckerna Lex salica och Sachsenspiegel vittna om samma
bruk; så äfven de tyska uttrycken Weihnachten, Fastnacht
och de engelska sennight, fortnight.
Räkningssättet förefanns likaledes hos iranerna och
Vedafolket. Avesta räknar efter nätter, Vend. 18, 61, Yasna 61,
29. Rigveda innehåller ställen, som hänvisa på samma sed,
och Zimmer (Altind. Leben) anmärker riktigt, att det har
sin rot i den ariska enhetstidens kosmogoni.
48) Äfven den germaniska mythologien har haft sina
ushas, sina gryningsdiser, och betraktat dem som systrar till
Natt. Den germaniska Natts fader är Narve, och jag har i förra
delen af detta arbete bevisat, att Narve är identisk med Mimer
och denne med medeltidssagornas Gudmund, herrskare på
underjordens Glansfält (I N:o 85). Saxo förtäljer, att
underjordskonungen Gudmund har tolf döttrar, sköna att skåda.
Den isländska Gudmundsagan bekräftar detta: Gudmund har
en dotter, som, själf tolfte, ledsagas af elfva i rödt klädda
ungmör å hästar med guldglänsande utrustning, hvilka
medföra ett praktfullt tält (I, N:o 45). Själf är Natt i den nordiska
mythologien maka till Delling, morgongrynings-alfen. Hennes
rödklädda, å guldprydda hästar ridande systrar äro således
morgongrynings-alfens fränkor, och man kan då omöjligen,
om man öfver hufvud skall fästa någon betydelse vid dem,
undgå att i dem se morgonrodnads-diser. Äfven de vediska
ushas äro klädda i rödt (Rigv. IV, 51, 9) och komma med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
