Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
står i ljudenlig öfverensstämmelse med Veda-ordet Kartya,
som betyder trolldom[1]. Kartya framställes som en
personlighet i Atharvaveda X, 1, där det i en besvärjelseformel mot
trolldom heter: »Kartya, ställ din färd åt andra håll än till
oss! Gå bort öfver nittio vattenlopp med strömningar svåra
att öfverfara! Stig upp, aflägsna dig från oss, du obekanta!
Hvad söker du här? Din hals, dina fötter skall jag afhugga,
löper du icke bort. Indra och Agni skola bevara oss. Soma,
konungen och tröstaren, skall vara oss nådig. Att döda en
oskyldig är, o Kartya, förfärligt. Döda icke ko, icke häst,
icke människa! Hvar än du sitter, bjuda vi dig att stå upp!»
Völuspa framställer Heidr såsom vandrande i urtiden
från gård till gård, en vala af det bedrägliga slaget, som gaf
trollskt lif ål »gander», säjdade ofall, sjukdom och död och
»alltid var efterträdd af elakt kvinnfolk».[2]
Jahi är likasom Heidr den första af alla trollkvinnor,
häxeriets upphof och spriderska. I Vendidad kallas hon
pairika (trollkvinna) och Drug (bedragerska, trollkvinna); detta
senare namn, som appellativt nytjas om alla hennes
efterföljerskor, begagnas om henne som nomen proprium. I
Vendidad farg. 1 kallas hon pairika Khnathaiti. Hennes vanliga
epithet är yátumaiti, »den på trolldom begifna».
83) I en af sina tre uppenbarelseformer är germanernas
trefaldiga thurskvinna under namnet Aurboda gift med Gymer
(Hyndl. 30). Namnet Gymir står i ljudenlig förbindelse med
sanskritordet himā, det latinska hiems, och dess
ursprungliga betydelse är vinterköld, vinterfrost. Aurboda själf kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
