Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stammens vagga tält intill den mongoliska rasens. Om »les
circonstances environnantes» spelat någon roll vid olika
människotypers utbildning — och detta är ju i högsta mån
sannolikt — så är det från methodologisk synpunkt ett fel att
uppställa en hypothes, enligt hvilken så olika typer som den
ariska och den mongoliska skulle utvecklat sig under
inflytelser från ungefar samma naturomgifning.
Vi ha sett, att Agni och Heimdall ursprungligen är samma
gud; att germanerna antogo honom hafva kommit öfver
västerhafvet till Berichs och Mannus’ folk, att Rigveda-arierna
likaledes ansågo honom hafva kommit till Bhrigus och Manus’
folk öfver en västlig ocean, som svårligen kan hafva varit
Kaspiska hafvet. Den germaniska och den vediska mythen
är en och densamma, och det är, såsom enhvar borde se,
sannolikare, att Veda-arierna medfört denna myth på sin
vandring väster och söder ut till Indus, än att germanerna skulle
hafva medfört den från Centralasien, där inga oceaner finnas.
Oaktadt den stora mängd af enskildheter, hvari den
germaniska mythologien öfverensstämmer med den vediska, är
dock den förra till sin andliga typus och ethiska riktning
mer beslägtad med den iraniska, som otvifvelaktigt före
Zarathustrareformationen innehållit samma med den germaniska
öfverensstämmande enskildheter, som bevarats i de vediska
skrifterna. För att använda en något vågad bild, skulle man
kunna säga, att den germaniska mythologien gått hafvande
med en Zarathustra, utan att föda honom till världen. Vid
studiet af dessa religiösa föreställningskretsar har den tanke
mer än en gång trängt sig på mig, att den stämning, som
kännetecknar den germaniska, måste ha förefunnits i samma
eller högre mån hos iranernas före den hos dem timade
reformationen och varit den jordmån, i hvilken denna fick
kraft att skjuta upp och göra sig gällande. Hvad tidpunkten
för dess framträdande vidkommer, är det skäl att bryta stafven
öfver alla försök att förlägga den till historisk tid. Ingen
kunde bättre än Aristoteles vara underrättad om hvad de
persiske prästerna själfve trodde härom vid den tid, då hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
