217 (Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tid, som är att likna vid den stormiga hösten. Denna
fortgår, tills en fimbulvinter kommer och tillintetgör det sedligt
fordärfvade människoslägtet. Solen slocknar under det godas
och ondas sista strid, världen går upp i lågor. Och detta
förbereder en ny världsvår med evig grönska och oblandad
sällhet, en ny och stadigvarande guldålder, i hvilken
Urvakhshaja och Kereçaspa, Balder och Had skola herrska på nytt.

Ur Baldersmythen och Baldersnamnet Fol, Phol kan man
förklara, att det i Rhentrakterna talas om en Pfultag, som
inträffar d. 2 Maj, och att Fol också synes haft en
Pholmânót, som slutat vid höstdagjämningstiden. (Grimm: Deutsche
Myth. 749.) Fols dag inleder den årstid, som motsvarar
Balders välde; hans månad afslutar den.

2. NATURENS EDSFÖRPLIGTELSE. LEDBROTTSFORMELN.

I dikten »Balders drömmar» och i Gylfaginning omtalas,
att när Balder drömt svåra drömmar, som häntydde på att
hans lif var hotadt, sökte gudarne hindra dessa drömmars
fullbordan på det sätt, att de togo ed af alla varelser och
naturting och alla sjukdomar att icke skada Balder. Man
underlät dock att taga eden af en telning, kallad mistelten,
och Loke begagnade sig häraf, för att genom Had förorsaka
Balders död. Had sköt mistelten, slöjdad till pil, på Balder,
som han trodde vara hård mot alla skott, hugg och slag,
och Balder dog af såret.

Föreställningen, att man kan besvärja eller förpligta alla
element, alla varelser och alla sjukdomar att icke skada den
som man vill skydda, är fornarisk och återfinnes i den
vediska litteraturen. Jag hänvisar till de utdrag ur
Atharvaveda, som A. Ludwig meddelat i »Die Mantraliteratur»,
innehållande böner och besvärjelser, som hafva detta syfte.

Särskildt förtjena de fornariska föreställningarna om
växtriket och dess förhållande till gudarne och till edsförpligtelsens
makt att beaktas, eftersom mistelten tillhör detta rike. Växterna

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/vrgerman/2/0217.html

		Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 / 217 (1886-1889) Author: Viktor Rydberg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|