Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»För tolkandet af Merseburgerformuläret är alltså
Sörbygdformuläret afgjordt mer vittnesgildt än formuläret från
Småland.
»Reskamraterna i Merseburgerformuläret, Wodan och
Phol, motsvaras uppenbarligen i Sörbygdformuläret af
respektive Kristus och S. Peder. Detta framgår redan däraf att,
hvem än Phol var, öfverguden Wodan måste hafva varit den
förnämligare af de två kamraterna, likasom Kristus var
förnämligare än S. Peder. Härtill kommer, att det i
Merseburgerformuläret är Wodan, i Sörbygdformuläret Kristus, som
botar hästen. Och en likartad öfverensstämmelse finnes mellan
Oden och Kristus i andra signeformulärer mot vred. Liksom
t. ex. i Smålandsformuläret Oden, som är ensam ute och
rider, botar sin häst, så framställes den ensam ridande Kristus
på samma sätt i ett med Smålandsformuläret nära befryndadt,
af Arcadius anf. st. ur Kungelfs dombok (från 1629)
meddeladt, signeformulär mot vred:
”Vår herre red ad hallen ned. Hans foles fod vrednede
ved, han stig aff, lagde leed ved leed, blod ved blod, kiöd
ved kiöd, ben ved ben, som vor herre signet folen sin, leedt
ind igjen, i naffn o. s. v.”
»Så ock t. ex. i ett mycket närstående danskt och ett
närstående skotskt signeformulär (se Grimm, Deutsche Mythol.
II, s. 103 f.)
»Men då så förhåller sig, och eftersom i
Sörbygdformuläret Kristus botar reskamratens (och icke sin egen) häst, så
talar detta, till följe af de två signeformulärens stora likhet,
kraftigt för, att också i Merseburgerformuläret Wodan botar
reskamratens (och icke sin egen) häst. Detta vill med
andra ord säga, att Balderes (eller balderes) icke
syftar på Wodan, utan på Phol.
»Häraf följer tydligen icke med nödvändighet, att
Balderes värkligen är ett nomen proprium, identiskt med vårt
gndanamn Balder. Ty äfven om man uppfattar balderes
såsom nomen appellativum »herre», så kan det hänföras till
Phol. Men vore Bugges uppfattning af ordet (i Stud., s. 284 ff.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
