Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna uppgift är af intresse, emedan den genealogi, som
Hyndla uppdukar och i hvilken äfven Balder och Nanna
omtalas, innesluter just medlemmar af samma ätt som spelar
en roll i dikten om Helge Hjörvardsson och sagan om Olof
Geirstadaalf. Bland de af Hyndla uppräknade personer, med
hvilka den, som är berättigad att erhålla Vales svärd i arf,
måste vara befryndad, nämnas bland andra Gyrd, som enligt
Olof Haraldssons stamtafla är Olof Geirstadaalfs styfmors
broder, samt Alf gamle, som enligt samma slägttafla är Olof
Geirstadaalfs morfars fader. Vi finna således å ena sidan,
att Vales svärd skulle varit en klenod inom denna slägt; å
andra sidan att en ättling af samma slägt, Olof Haraldsson,
erhåller Olof Geirstadaalfs svärd genom en man, som bär
Vales tillnamn Hrane. Erinra vi oss nu, att Olof
Geirstadaalf själf är den till konung i Vestfold förvandlade Balder,
så blir den mythiserande kärnan i denna euhemeristiska saga
den, att det är Vale, som fått att förfoga öfver sin döde
broder Balders svärd. Kanske att det så varit äfven i den
oförfalskade mythen, och att det är med Balders svärd, som
Vale nattgammal hämnas sin broder och dräper Had. I hvarje
fall utgör det nu påpekade förhållandet ett ytterligare intyg
om Olof Geirstadaalfs sagas härkomst från Baldersmythen.
Redan långt före dessa euhemeristiska omarbetningar af
Baldersmythen hade en sådan ägt rum i det kristnade
England. I Beowulfdikten (8:de århundradet) uppträda Balder
och Had under namnen Herebeald och Hædcyn som unge
konungasöner inom en skandinavisk stam, som är svearnes
grannar. Herebeald och Hædcyn äro bröder. Den senare
dräper ouppsåtligt den förre »med en pil från hornbågen».
Det var, säger dikten, ett hjärtslitande dråp, för hvilket
bot ej kunde gifvas, och ehuru ouppsåtligt, innebar det
en omätlig skuld. Ingen i slägten lyfte sin hand mot
Hædcyn, och den gamle af sorg nedtyngde fadern hade ingen
lust att »innanför sina borgar» vänta på ännu en arfving.
I mythen lyfter ingen asagud, som bevittnat sorgespelet, sin
hand mot den olycklige, moraliskt oskyldige dråparen; Oden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
