Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förkommet poem uppträdt undervisande i mythologiens
hemligheter. Af detta poem återstå två strofer, hvari han omtalar
hvilka de nornor äro, som åt de för jordelifvet bestämda
barnasjälarna utvälja mödrar, och förtäljer om händelserna i
Ragnarök. Den person, som redigerat Fafnersmal i dess nuvarande
form, har känt dessa två strofer af det gamla hedniska
poemet och vetat, att det varit lagdt på läpparne af en
mythperson, som kallats Loddfafner eller Fafner. Af detta namn
på visdomsläraren har han låtit förleda sig till den tro, att
denne varit — draken Fafner, och interpolerat dessa värser
i det samtal, som han låter Sigurd och den döende draken
föra med hvarandra. Lüning har redan påpekat denna
tanklösa interpolering.
Jag har nu angifvit de skäl, på grund af hvilka jag anser
Had identisk med Loddfafner. Det bör tilläggas, att Had har
varit framstäld som jägare. Det är under en jagt, som Saxos
Hotherus råkar under trolldomsinflytande. De villebråd, som
krigiske gudar jagat, har i den germaniska mythologien,
likasom i den vediska och iraniska, varit jätteväsen och demoner
i olika djurskepnader. Från en sådan demon, fäld af Had
under en af hans jagter, måste han ha erhållit epithetet
Loddfafner.
Jag kommer nu till det förhållande, hvari jag funnit
Sigurd Fafnersbanes ungdomssaga stå till mythen om
Had-Loddfafner, och vill framlägga skäl, på grund af hvilka jag
måste antaga, att de äfventyr, med hvilka Sigurdsagan
inledes, äro i kristen tid hemtade ur ruinerna af mythen om
Had och hans ungdomsäfventyr.
Till en början och endast i förbigående må anmärkas,
att då i Fafnersmal den till döds sårade ormen frågar Sigurd
om hans namn, svarar denne: gaufugt dyr ek heiti, jag
heter Trögdjur. Enär Loddfafner betyder Trögfafner, synes
den ena benämningen hänvisa på den andra, den ena hafva
den andra till förebild (jämför gaufa vara trög och loddari,
eng. loiterer, fht lottir, sölare).
Dikten »Gripers spådom» representerar i den nordiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
