Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmäler ingenting om Longinus’ blindhet; hon tvärtom
förutsätter, att han var seende, då han stack spjutet i Jesu sida,
eftersom han skulle haft en blyask tillreds för att uppfånga
de ur såret väntade safterna. En från grekiskan till latinet
öfverflyttad dikt, som tillskrifves en poet i fjärde
århundradet, Apollinaris Laodicenus, framställer Longinus som seende,
då han gör spjutstygnet, och låter honom med båda händerna
uppfånga Jesu blod och därmed fukta ögonen, icke därför
att det skulle utöfva någon läkande värkan på hans ögon,
utan lustrationis scilicet ritu sacræ. Hrabanus Maurus
(† 856) omtalar en libellus martyrii s. Longini och dess
innehåll. Icke ett ord därstädes om att Longinus skulle varit
blind och blifvit botad genom Jesu blod; det säges tvärtom,
att när han såg de tecken, som skedde vid frälsarens död,
trodde han på honom, hvarefter han skulle blifvit munk och
lidit martyrdöden i Kappadocien. Samma berättelse i samma
ordalag återfinnes 50 år senare hos Notker, abboten i S:t
Gallen, i hans martyrologium. Den bollandistiska Acta
Sanctorum tillrättavisar författare, hvilka åberopat Isidorus
Hispalensis († 636) som källan för uppgiften, att Longinus skulle
hafva varit blind; Isidorus har icke ett ord därom. Acta
Sanctorum anför två latinska handskrifter, i hvilka det heter,
att Longinus, seende de tecken, som skedde, trodde på Herren,
och därefter genomborrade Jesu sida, ropande: »denne är
sannerligen Guds son».
Det bollandiska värket anför som resultat af forskningen
i ämnet, att »hopens okunnighet endast långsamt tillämpade
den andliga blindheten på den kroppsliga». Hos Baptista
Mantuanus heter det, att Longinus’ ögon voro rinnande eller
inflammerade (oculi lippi) och hans syn trög (lumen tardum).
Delta är ännu icke blindhet. På litteraturens område är det
först Martinus af Troppau, (»Polonus» † 1279), som i sin
krönika meddelar sägnen, att Longinus skulle varit blind
och blifvit botad genom Jesu på hans ögon drypande blod.
Genom denna krönika, som var en af de mäst lästa böckerna
i 14:de århundradet, utbredde sig sägnen öfver hela det västra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
