Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blåsa upp eld, och dumplé, blåsbälg (Fick, Wörterb. III, 145).
Saxo (Hist. 351) ger Drotts fader Danp namnet Regnaldus,
som är en smedbeteckning, och berättar, att han varit i
besittning af märkvärdiga svärd, som han nedgräfde i jorden.
Diar är en gammal, nästan förgäten benämning på
gudarne. Luftkretsen kallas »diarnes fjärd» (pros. edd. I, 236).
Heimskringlas uppgift, att därmed menats offerpräster, är en
euhemeristisk uppfinning i samband med antagandet, att Oden
var en jordisk konung och de andre asagudarne hans
rådgifvare och offerföreståndare.
Gefion (Gefjun), asynjan, är förmodligen en af Njords
nio döttrar, således syster till Fröja. Bland angelsaksarne
har nämligen Njord burit namnet Geofon, som ser ut att vara
nära förbundet med Gefion. Eder svuros vid Gefions namn.
Hon är ungmö, och de kvinnor, som dö ogifta, komma
till henne. Oden säger i Lokasenna om henne, att hon
känner slägtenas öde lika väl som han. I likhet med Fröja har
hon ett dyrbart halssmycke, om hvars åtkomst den
försmädlige Loke i Lokasenna berättar en historia, påminnande om
en, som i kristen tid diktades om huru Fröja fick
Brisingamen. Enligt en förmodligen svensk eller dansk lokalsaga
utplöjde Gefion med fyra jätteoxar ur svensk mark det stycke
land, som nu är Seland.
Hrossþiófr, en thurs, är enligt Hyndluljod 23 son af
thursen Hrimner och broder till Heiðr (Gullveig). Enligt Saxo
skulle Rossthiof ha föresagt Oden, att han med Rind komme att
föda Balders hämnare. Dikten Vegtamskvida låter Oden rida
ned i underjorden och väcka ur sin dödssömn en där
begrafven völva, som förutsäger honom detsamma. Det
antydes i diktens sista värs, att völvan är Rossthiofs syster (»tre
thursars moder»). Äro diktens förutsättningar mythiskt
riktiga, hafva gudarne efter något af de tillfällen, då de förgäfves
brände Gullveig-Heid, låtit å ett ställe i underjorden, i Mimers
rike och utanför Balders fristads mur, hvarinom intet ondt
får komma, låtit jorda häxans lämningar, för att sålunda trygga
sig mot deras återupplifvande. Vegtamskvida angifver vidare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
