Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rimthursarnes undergång, natursmedernas uppkomst och värksamhet
vid världsbyggnadens uppförande, urtidens fridsförbund och
guldålder, före hvars slut människoskapelsen äger rum. Om
allt detta har Völuspa berättat eller gjort antydningar i episk
ordning.
Det andra stycket, som ej behöft upptäckas, utan är
omedelbart gifvet, består af den stora epopéens sista länkar:
den mythiska tidens afslutande med dels fängslandet, dels
landsförvisandet af det ondas anstiftare (Völuspa 35); den
historiska tiden, hvars ondska befolkar underjordens
osalighetsvärld och stegrar sig ända intill denna världsålders
slut (Völusp. 36—38, jämför 44); de förebådande tecknen
till Ragnarök: hämdesvärdets öfverlämnande till Fjalar; Hates
och hans ulfklans inbrott i Midgard; en andra fimbulvinter;
jordbäfning, som sliter den bundne Lokes och hans yngels
kedjor; Heimdalls hornstötar, Mimersönernas uppvaknande
o. s. v.; förberedelserna till den sista striden, stridens skiften
och utgång, världsbranden, Mimers rikes uppdykande ur
hafvet, en ny och lycksalig världsålders inträde.
Det är emellan dessa välbevarade delar af kedjan de
öfriga länkarne foga sig och bilda med dem ett
sammanhängande helt. Äfven med afseende på deras ursprungliga
ställning till hvarandra ger Völuspa vägledning i några
hänvisande grunddrag. Guldåldern upphör, när »de tre förfarliga
thursamöarna», den trefaldigt af olika föräldrapar födda
Gullveig-Heid-Aurboda, börjat sin värksamhet. Hon sprider
trolldomens onda konster och grundlägger därmed
människosläktets sedliga försämring. Därmed förberedes också urtidens
fimbulvinter. Något inträffar, som gör, att naturvärkmästarne
icke längre smida gyllne klenoder åt gudarne och man
således icke längre kan om dem säga: var þeim vettergis vant
or gulli (Völuspa 8). Fröja bortröfvas och kommer i
jättevåld. Och luften blandas med fördärf, det vill säga:
fimbulvintern inbryter (Völuspa 22, Hauksbok). Mellan
fimbulvinterns inbrott och Lokes fängslande förlägger Völuspa fäjder
i himmelen och på jorden och Balders genom Loke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
