Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan icke vara att lemna en fullständig, uttömmande methodik
för mythologien. Jag har visserligen samlat och ordnat
material till en sådan och är särskildt i besittning af en rikhaltig
samling exempel, hämtade ur mythologiska skrifter, på falska
premisser och oriktigt dragna slutsatser, groteska
tillämpningar af analogislutledningen, psykologiskt orimliga eller
historiskt oriktiga hypotheser, samt hypothesers byggande på
hypotheser under förhållanden, som tydligen bevittna, att deras
upphofsmän icke haft för ögat de heuristiska principerna,
allra minst den s. k. enkelhetsprincipens betydelse för
vetenskaplig forskning — icke haft en aning om att sannolikheten
af resultatens riktighet aftager, så att säga, i kvadratiskt
förhållande till förutsättningarnas mångfald, och detta äfven
i de sällsporda fall, då man ej kan ur psykologisk eller
historisk synpunkt göra invändningar mot dessa
förutsättningars hållbarhet. Jag får i detta arbete åtnöja mig med att
framlägga ett af dessa exempel tillika med den utförliga
granskning, som jag egnat detsamma, (se afhandlingen
»Sibyllinerna och Völuspa»). Det fanns på Copernicus’ tid
intet skäl till förnekande af möjligheten af de epicykler,
som man nödgades konstruera, för att med det ptolemeiska
systemet förlika iakttagelserna på planeternas rörelser. Men
hvarje sådan epicykel ökade mängden af de förutsättningar,
förutan hvilka detta system icke kunde hålla sig uppe. Och
om den kopernikanska theorien efter hand vann en afgörande
seger öfver den ptolemeiska, berodde detta väsentligen på
astronomernas logiska instinkt eller logiska medvetande om
enkelhetsprincipens företräde framför hypotheshopandet. Detta
företräde innehar enkelhetsprincipen lika mycket på de
humanistiska vetenskapernas område som på de
naturvetenskapliga, ehuru särskildt på den mythologiska forskningens man
nödgas bevittna ett oupphörligt förbiseende häraf.
Jag har redan i en föregående afhandling påpekat
nödvändigheten af att skilja mellan mythogoni och mythologi. Det står
naturligtvis enhvar fritt att använda ordet mythologi i huru
vidsträckt mening som hälst och att utsträcka dess användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
