Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kompletteras genom namnidentitet. Men af skäl, som redan blifvit
anförda, måste dessa fall varda jämförelsevis sällsporda. När
de inträffa blir bevisningen mer i ögonen fallande. I andra fall
kan bevisningen varda lika god ändå. Bevisningens styrka växer
i mån af det antal identiska och i sin identiskhet karaktäristiska
och ovanliga enskildheter, som förekomma å ömse sidor
af det uppstälda likhetstecknet i ekvationen
P (a + b + c + d o. s. v.) = S (a + b + c + d o. s. v.).
Om det till ex. i mytherna om Agni och Heimdall
berättas så väl om den ene som den andre, att han är född af
flere mödrar, att han har gyllene tänder, att han är
himmelens egentlige väktare, att han som barn sändes öfver
oceanen för att bringa människorna religionen och kulturen, att
han är ståndens anherre, att han i hafvet kämpat med en
demon om ett lysande smycke och vunnit det o. s. v., o. s. v.;
så är det tydligt att sådana karakteristiska egendomligheter,
när de i båda mythologierna äro förenade i en enda person,
och ej fördelade på flere, gifva deras identitet en probabilitet,
för hvars grad en beräkning, analog med probabilitetskalkylens,
kan uppställas. Probabiliteten stiger, så att säga, i
geometrisk progression för hvarje ny sådan egenskap, som
förenar sig med de förra. Säkerheten af resultatet är gifven,
äfven om det icke bekräftats af namnlikheten hos de patriarker,
till hvilka Agni—Heimdall skickats: å ena sidan Bhrigu
och Manu, å andra sidan Berich och Mannus.
Den reala undersökningsmethoden är fri från faror,
om den användes med vanligt sundt förstånd. Det är gifvet,
att likheter bevisa ingenting, om de äro af allmän natur och
sakna egendomlig karaktär. Vill man bevisa, att Cajus är
Polybius, derför att Cajus har ögon och Polybius äfven, Cajus
näsa och Polybius äfven o. s. v., så behöfver åhöraren
hvarken lärdom eller skarpsinne för att inse en sådan bevisnings
beskaffenhet. Ej så lätt i ögonen fallande är det oriktiga
bruk af den reala undersökningsmethoden, hvilket låter
symbolisera sig i följande ekvation:
S (a + b + c + d) = P (a + b) + P′ (c + d),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
