Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturforskningen ännu var i sin barndom, var det en allmän
tro, att naturens fenomen icke erbjödo ett i mer vidsträckt
mening utredbart kausalsammanhang, emedan både gudomliga
och demoniska makter dagligen ingrepe i desamma. En
förutsättningslös forskare skulle då ha uppstält den disjunktiva
premissen: antingen förekommer ett utredbart kausalt
sammanhang i naturen eller förekommer det icke; men han skulle
icke kunnat göra ett enda steg i vetenskaplig riktning, om
han till princip för sin undersökning antagit detta disjunktiva
omdömes senare membrum (att ett utredbart sammanhang icke
existerar) och detta helt enkelt derför, att man är galen, om
man använder methodiken på det som man antager trotsa
methodisk undersökning och söker utreda hvad man principielt
antagit vara outredbart. Det är således det disjunktiva
omdömets torra membrum — möjligheten att ett sammanhang
existerar — som måste tjäna till princip för undersökningen.
Denna kan leda till det resultat, att ett sammanhang är
omöjligt att upptäcka, och då har man att konstatera detta; eller
den kan leda till det resultat, att ett sammanhang finnes, och
man har då att framlägga, huru långt det sträcker sig och
hvilket det är.
Det har varit mig angeläget att här framhålla äfven detta
— det har varit mig nödvändigt att här spilla ord på denna,
som mig synes, sjelfklara sak, emedan en linguist, som i
öfrigt med vänlighet velat bedöma mitt arbete, beklagat sig
öfver, att jag antagit som princip för min undersökning
principen att efterleta ordning och sammanhang mellan mytherna.
Detta beklagande är sjelf ett beklagligt intyg om huru renons
på kännedom om en vetenskaplig undersöknings första
fordringar man kan vara, utan att anse sig inkompetent att
vara domare i sådana ting som dessa.
En annan invändning, som blifvit gjord emot mig, bör
i detta sammanhang äfven upptagas, emedan äfven den, utan
att dess upphofsman synes veta något derom, berör
mythologiens methodik.
En recensent har nämligen yttrat, att åtskilliga af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
