Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom själf farlig, sjunger hon ur griftkammaren till honom
skyddande galder och tröstande ord. Den varma
moderskänslan har skalden lika vackert som enkelt tolkat i orden,
hvarmed hon börjar tala till sonen och i hennes afskedsord
till honom. Detta är allt, som källorna ha att meddela
oss vidkommande Groas personliga egenskaper; det är icke
mycket, men det konvergerar mot Groas identitet i båda
källorna. Den som, det oaktadt, antager, att här är fråga om
två diser med namnet Groa, han får också finna sig i
antagandet, att mytherna skildrat dessa två såsom hafvande en
och samma karaktär och en och samma värksamhet.
2:dre advokaten. Jag finner mig däri med nöje. Mytherna
bestå af en mängd fristående phantasiskapelser, åt hvilka
slumpen icke sällan kan ha gifvit en analogisk karaktär. En
poet har diktat en varmhjärtad galdersångerska och kallat
henne Groa. En annan poet har tillfälligtvis gjort alldeles
detsamma. Vill min kollega bestrida, att detta är möjligt?
l:ste advokaten. Herr domare! Jag kommer nu till
andra indicier, och låt oss se, om de konvergera. Äfven
Saxo talar om en Groa. Denna, ehuru hennes hand tillhör
en annan, bortröfvas af Gram (Halfdan). Därefter uppträder
i Saxos berättelse en hjälte vid namn Svipdag, som — utan
att Saxo meddelar oss orsaken — hatar Gram-Halfdan intill
döden, bekrigar honom och slutligen varder hans bane. Till
en böqan vill jag härvid påpeka, att Grogalders Groa har
en son vid namn Svipdag, och att detta namn Svipdag
således förekommer kombineradt med namnet Groa i två af de
tre källorna, som berätta något om en Groa. Indicierna
konvergera således mot en och samma punkt, mot en och samma
Groa. Och vidare, herr domare! Saxo berättar, att Svipdag
skonade och gaf konungadöme åt den son Gudhorm, som
Gram (Halfdan) hade med Groa, men hatade och bekrigade
den son, som Gram hade med en annan kvinna. Orsaken
till detta olika uppförande meddelar oss Saxo icke; men då
Grogalder upplyser oss om att Svipdag var Groas son, får
saken psykologiskt kausalsammanhang, ty om Groa är på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
