Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lagarne for deras bildning. Det viktigaste kapitlet i den
värkliga hedniska poetiken, nämligen fastställandet af lagarne för
hvad jag vill kalla »den synthetiska omskrifningen» har
fördenskull lämnats å sido, och den skatt af mythologiska
upplysningar, som i dessa omskrifningar bevarats, har aldrig
blifvit begagnad, förrän jag försökt att göra det.[1]
Här blott några ord till klargörande af hvad en
kombinerad synthetisk-poetisk jämförelse vill säga. De grekiske
och romerske skalderna framstälde, likasom de moderne, sina
poetiska jämförelser i analytisk form; de nordisk-hedniske
konstskalderna utarbetade eller rättare inarbetade sina i en
synthetisk. De analytiska jämförelserna likna, som vi veta,
en æqvation: de innehålla två membra, förenade endast med
ett likhetstecken. De synthetiska jämförelserna åter framställa
sig skenbart som ett enda helt: deras båda membra äro
inarbetade i hvarandra, och likhetstecknet dem emellan är doldt.
Skalden öfverlämnar åt åhöraren eller läsaren själf att genom
analys upptäcka det och lägga de båda förenade membra
i sär.
Till belysning häraf väljer jag ett exempel från Virgilius
och föreställer mig, att en nordisk-hednisk skald skulle
upptaga följande virgilianska jämförelse och gifva henne den
synthetiska form, som hans egen konstpoetik föreskref.
Virgilius säger om den unge trojanen Euryalus, att han
dignade under rutulernas vapen, »såsom en purpurblomma,
skuren af plogen, tynar döende hän eller såsom den höga
vallmon sänker sitt hufvud, tyngdt af drabbande skurar».
Denna jämförelse är analytisk. Den har två membra:
å ena sidan den vackre dignande ynglingen; å andra sidan
den af plogen skurna purpurblomman eller den under skurar
sig böjande vallmon. Likhetstecknet mellan æqvationens
membra representeras af ett »såsom».
Den fornnordiske skalden tillåter sig intet »såsom».
Framför den klarhet redan på ytan, som den analytiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
