Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som det var; men mannen få vi sikte på, och det är
honom vi främst vilja lära känna.
Till börden nordman — och antagligen norrman, ty
Völuspa är, som hr Bang säger, en »oldnorsk» dikt — kom
han måhända, i likhet med sina landsmän, med svärd i hand
till Irlands kust. Men förr eller senare förmådde honom
beröringen med irisk bildning att byta svärdet mot boken. Af
krigaren vardt, om icke en theolog, så dock en studieidkare
med en för sin tid ingalunda vanlig beläsenhet. Var han
förut hedning, vardt han nu ifrig kristen och önskade värka
för sina landsmäns omvändelse. Vi sakna källor, såsom
naturligt är, för att bestämma hela omfånget af hans studier;
men redan det kunskapsmått hr Bang uppdagat som
nödvändiga förutsättningar för tillkomsten af hans Völuspa, är för
hans århundrade aktningsvärdt. Han har genomgått och för
sitt ändamål användt den gammaltestamentliga litteraturen,[1]
den nytestamentliga,[2] ej minst apokalypsen,[3] judiska och
kristna sägner och legender,[4] samt äger om den
asiatisk-egyptiska sibyllinlitteraturen en så vidsträckt kännedom, att
denna är i ordets strängaste mening exempellös i det västra
Europa intill vår egen mansålder. Vi anse det åtminstone
delvis säkert och i sin helhet sannolikt, att det, såsom hr
Bang anmärker,[5] »väl icke kan vara tal om», att
Völuspaskalden skulle hafva utvidgat sina studier äfven till sådana
judisk-apokalyptiska skrifter som Henoks bok, 4:de Esra bok
m. fl. Ty denna hos vår nordman förmodade
studiebegränsning har med afseende på Henoks bok de starkaste skäl for
sig. Det finns efter Augustinus’ tid icke ringaste spår däraf
att ifrågavarande bok varit känd inom den västerländska
kyrkan. Inom den österländska torde efter åttonde
århundradet kunskapen om henne varit inskränkt till de tre korta
brottstycken Syncellus meddelat i sin kronografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
