Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var en europeisk tilldragelse, när sibyllinerna sålunda
genom pressens försorg hade kommit i de lärdes händer.
Den vetenskapliga forskningsifvern och de kyrkliga intressena
vordo samtidigt på det djupaste berörda däraf. Sakens
betydelse ökades, då redan året därpå en andra upplaga,
utgifven af Sébastien Châteillon (Castalio) utkom; ty till grund
för henne hade ytterligare tvänne grekiska handskrifter kunnat
läggas, den ena innehållande de åtta första böckerna, den
andra en del af sibyllinen III, och upplagan ledsagades af
en latinsk öfversättning, som spred det nu tända ljuset ut
öfver de grekiskt skolade humanisternas och theologernas
kretsar till den tidens bildade allmänhet.
Tilldragelsen väckte mer än uppseende. Magnus stupor:
stor häpnad — så betecknas det intryck händelsen gjorde.
Hos den romerska katholicismen var det förskräckelsens
häpnad. Man fruktade, att en dödsstöt var gifven den enda
saliggörande kyrkans ofelbarhet, ty under ett årtusen hade
hon burit sibyllan på sina armar utan att äga en aning om
hvem den burna, smekta och besjungna var. Denna af tidens
lärdaste humanister och theologer delade okunnighet kunde
icke längre tillskrifvas obekantskap med de latinske
kyrkofädernas skrifter eller medeltidens förskolastiska och
skolastiska litteratur, ty studierna på dessa områden hade bedrifvits
med flit och framgång och just dessa studier bestyrkt dem
i den ärfda föreställningen om sibyllans rena katholicitet.
Man fick nu veta hvem hon var. Kristen var hon
visserligen, men kätterska, demokrat och till sina framtidssyner
kommunist.
Hade i det västra Europa under medeltidens många
århundraden ingen vetat därom? Sibyllinkunskapens historia
svarar med all den bestämdhet, som här är möjlig: ingen.
Under alla dessa århundraden hade de asiatisk-egyptiska
sibyllinböckerna varit fullständigt okända i västerlandet (in
Occidente prorsus ignoti)[1] och de enda källor, som funnos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
