Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från någon eller några af de skriftställare, hvilkas namn
redan äro i denna tabell införda. Till denna kategori höra
Cyrillus och Hieronymus, samt utan ett enda undantag alla
västerlandets skriftställare från Augustinus’ dagar intill
säxtonde århundradet.
Uteslutne äro vidare sådane profane författare från de
fyra första århundradena efter Kristus, hvilka anfört värser,
befintliga i våra Oracula Sibyllina, men likväl icke hemtade
ur dem, utan ur försvunna hedniska källor, ur hvilka de
inflickats i våra af judar och kristne författade orakelböcker, för
att gifva dessa i hedningarnes ögon utseendet af äkthet. Till
sådane författare höra Virgilius’ kommentator Servius (fjärde
århundradet) och geografen Stephanus Byzantinus (fämte
århundradet), hvilka båda anföra den kända värsen:
Upprör ej Kamarina, ty orörd är hon dig bättre,
hvilken värs instuckits i sibyllinen VIII (736). Till dem hör
äfven Plutarkus (1:sta—2:dra århundradet), som i sin sköna
afhandling om hvarför den gudomliga vedergällningen så ofta
låter vänta på sig hänvisar till en ryktbar, af Sextus
Empiricus och andre hedniske författare anförd utsaga:
Gudarnes kvarnar mala väl sent, men då mala de siktadt.
Äfven denna värs är instucken i sibyllinen VIII (14),
hvarvid dock vår strängt monoteistiska sibylla insatt
singularen Guds för gudarnes och likaledes vidtagit i värsen en
annan ändring, som dock icke är en förbättring.
Tabellen får därigenom det utseende, som följande sida
visar.
Hvad som vid betraktandet af språkkolumnen i denna
tabell genast faller i ögonen är, att af de författare eller
skrifter, som där kunnat upptagas, utgöres det vida
öfvervägande flertalet af grekiska. Nitton tillhöra det grekiskt
talande och skrifvande österlandet; på den latinska
litteraturen komma endast fäm.
Af dessa fäm åter äro tre, nämligen Arnobius,
Tertullianus och Augustinus, till börd, studieort och
värksamhetsområde afrikaner. I afseende på den fjärde, Lactantius, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
