Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stället för nio hade räknat tio eller älfva, kunde det slagit
lika bra in. Baktrer och perser räknade nio tusenåriga
världsperioder mellan skapelsen och deras store siare Zarathustras
framträdande. Kanske äfven detta är hemtadt ur sibyllinerna?
Historien förbjuder det antagandet, eftersom sibyllinerna äro
skrifna många århundraden efter Zoroaster-religionens
uppkomst. I annat fall skulle bokmarknaden nog varit
öfversvämmad af mer eller mindre grundliga arbeten, som
ådagalade till punkt och pricka, att Zarathustras lära voro
ingenting annat än en »Reminiscents» af kristendomen, att hennes
dogmer om skapelsen, paradiset och striden mellan en god
och en ond princip, om de dödas uppståndelse, en andlig
lekamen och ett saligt lif i härlighetens rike vore ingenting
annat än fritt utförda kopior efter gamla och nya
testamentet. Frestelsen till en sådan hypothes skulle i själfva värket
varit vida starkare än den, som nu inbjuder till att göra den
nordiska mythologiens djupare tankar till lån från
kristendomen. Men här har dock hypothesmakeriet fritt spelrum,
emedan skandinavernas och germanernas flesta mythiska
föreställningar icke stå med skriftliga åldersbevis i händerna, som
kunde hålla ofoget på afstånd. Denna värnlöshet, som för
den värklige vetenskapsmannen är ännu ett skäl att förfara
varsamt med deras bedömande, måste däremot från annat
håll locka till förflugna angrepp, i synnerhet af sådane, som
känna sig säkre i sadeln på den präktige stridsfålen post hoc
ergo propter hoc. Sibyllan, som talar om nio (och tio och
än fler) generationer närmast före den, hvilken skall upplefva
yttersta domen, existerade före valan. Valan, som talar om
nio världsskeden före det, som nu är inne, lefde efter sibyllan.
Saken är därmed klar: valan har lånat sitt niotal från
sibyllan — det är »påtagligt».
Såsom ännu en likhet, och det »en karaktäristisk», mellan
den grekiska och den nordiska sierskan framhåller hr Bang[1],
att de båda hafva den egenheten att i början, midten och
slutet af sin sång helt omotiveradt lämna upplysningar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
