Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
loppets egen beskaffenhet: det är en väfnad, hvari
trådarne af naturordningens lagar få sitt inslag från
en relativt annan värld, ett annat företeelseområde:
människans inre värld, där instinkter, känslor,
önskningar och tankar äro i rörelse för att omsätta sig
i handling. En värld af mekaniska
orsaksförhållanden omgifver oss, och stående midt i denna bära vi
inom oss en värld af psykologiska
orsaksförhållanden. Då så är, och då framför allt de i kulturen
verkande krafterna hafva sitt ursprung i denna inre
värld, skall väl den historiska interpretationen
väsentligen förblifva hvad hon är och finna sin
uppgift närmast i att uppvisa ett psykologiskt begripligt
sammanhang mellan de sakförhållanden, som den
historiska kritiken fastställt. Därmed är också den
historiska forskningen hänvisad ej blott till
kausali-tetsprincipen, utan ock — och i främsta rummet —
till denna andra nyssnämda princip, ändamålets,
som i en från spekulationen frigjord naturforskning
har föga eller intet rum. Den har ett dess större i
den inre världen, i hvilken det, som svarar till en
mekanisk orsak i den yttre, är’en causa Jinalis, en
ändamålsföreställning, från hvilken som utgångspunkt
viljan väljer medel att förverkliga det i
föreställningen gifna ändamålet. Hvarje inträdd verkan är
i själens värld anteciperad af föreställningen. I de
vetenskaper, som hafva att göra med mänskliga
viljehandlingar och hvad dessa frambringat, måste
fördenskull förnämligast forskas efter företeelsernas
ändamål, efter motiver hämtade ur människoandens
skaplynne. Däri ligger den metodiska skillnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
