Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en filosofi öfver människan och hennes bestämmelse,
och idéen var då gifven om en universel
allomfattande objektiv sanning, som vi genom tankearbete,
genom undersökning af de yttre företeelserna och
genom själf iakttagelse bafva att tillägna oss och göra
till vårt vetande. Denna idé är således en
ända-målsföreställning, som ger impuls åt viljeyttringar
utgående på att förverkliga tillägnelsen af den
objektiva sanningen. Och enär denna sträfvan endast
kan tillnärmelsevis och styckevis realisera sin
ofantliga uppgift, måste det eftertrådda vetandet om den
allomfattande objektiva sanningen framstå som ett
ideal — sanningsidealet.
Människan är, såsom Aristoteles sade, ett
sam-fundsväsen. I samfundets själfva begrepp ligger
redan något, som ställer sig begränsande och
afvär-jande mot den allmänna striden för tillvaron.
Familjen, klanen, staten vilja vara enheter, som, när
de icke mäkta hålla denna strid utanför sina
råmärken, dock sträfva att omdana och förmildra den,
inom familjen genom de ömsesidiga kärleksbanden,
inom klanen, stammen och staten genom utbildandet
af ett rättsförhållande, som åt enhvar anvisar en
verksamhetssfär och söker trygga åt honom en viss
mån af lefnadsnjutning.
Under betraktelsen af samhället, dess behof och
dess uppgifter framträder småningom med allt större
tydlighet ett rätts-ideal, som ej allenast genom en
utbildad privaträtt förliker och harmonierar de
enskilda själfviska intressena, utan ock genom vunnen
enlighet med sedliga normer gör samhället till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
