Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jordbrukaren, juristen, debattören och soldaten i en
person; det var denna märkliga folktyp, hvartill man
knappt har något motstycke utom i den isländska
fristaten, som utgjorde romarnes öfverlägsenhet öfver
de andra folken. Hvad de eröfrade som krigare,
organiserade de och tryggade som lagstiftare. I lagen
erkände de sin ende tuktomästare och i aktning för
lagen grundvillkoret för samhällets bestånd.
Läger-lifvets stränga manstukt var blott en yttring af detta
laglighetssinne, som gaf en fläkt af militärisk
disciplin äfven åt familjelifvet och samhällslifvet, ehuru
i det senare disciplinen var på märkvärdigt sätt enad
med en ständigt fortgående, skarp och obunden kamp
emellan meningarna i senaten och i
folkförsamlingarna, där klassintressena och klassegoismen
framträdde ganska ohöljdt, men likväl till regeln på det
mest formalistiska sätt iakttogo lagens föreskrifter
och underordnade sig fäderneslandets allmänna
intressen.
Huru denna andliga folktyp efter hand
förvandlades, intills förvandlingen vardt så i ögonen fallande
som vi funnit den under kejsardömet hos romerska
senaten och folket på cirkens och amfiteaterns bänkar
— detta blir mig förbehållet att söka framställa i
kommande föreläsningar. Jag har nu att fortsätta
skildringen af romarnes offentliga nöjen, om hvilka
vi ju veta, att de voro så att säga statsinstitutioner,
som på samma gång afspeglade folkanden, sådan han
nu gestaltat sig. Dock bör jag, till motvikt mot hvad
vi redan hört och komma att höra om dessa
upprörande nöjen, redan här tillägga, att vi skulle göra
KuUwrhistorisha föreläsningar. I. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
