Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade amfiteatrar och hyste samma lust som
hufvud-staden för dessa blodiga nöjen — måste jakter i stor
måttstock anställas både inom och utom rikets gränser,
och enär dessa jakter fortsattes i århundraden, så
länge Roms välde bestod, förändrades därigenom
djurens utbredning och minskades deras antal högst
betydligt. Innan dessa spel uppkommo, var det t. ex.
för innevånarne i de bördiga nejderna mellan
Kar-tago och Herkules’ stoder omöjligt att ägna sig åt
åkerbruk, emedan vilddjurens antal och innevånarnes
ovana att bekämpa dem omöjliggjorde det. Men
redan i kejsar Augustus’ tid var denna landsplåga
genom romarnes oupphörliga jakter sä förminskad,
att åkerbruket kunde blomstra där. I samma mån
som romarriket utvidgade sina gränser, förde det
krig äfven mot skogarnas och ödemarkernas vilddjur,
utrotade eller tillbakaträngde dem och Vann sålunda
nytt område åt civilisationen. Romarne spelade
således samma roll i detta afseende som engelsmännen,
ehuru i vida mindre skala, nu göra det i Indien.
Också finner man i ett grekiskt skaldestycke från
kejsartiden romarne prisade därför att Libyens
slätter icke mera hemsökes af rofdjursskaror, att
vandraren i öknen nu sällan förskräckes af lejonets
rytande, och att högslätter, som fordom endast hyste
vilda djur, nu betäckas af fredligt betande
boskapshjordar. Likaledes befriades de egyptiska åkerfälten
från härjningar af flodhästen, hvilken djurart efter
hand så utrotades, att man, för att finna honom,
måste begifva sig ända in i Nubien; och från
Tes-salien försvunno de sista europeiska lejonen. I alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
