Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än djur af samma art, än af olika arter hetsades
emot hvarandra. De än i dag öfliga spanska
tjurfäktningarna härstamma i rakt nedstigande linie från
dessa djurstrider. De omväxlade med stora på arenan
gifna jakter, i hvilka gladiatorer eller venatorer
uppträdde, ofta understödda af särskildt dresserade
jakthundar, och nedlade efter konstens regler sina vilda
motståndare. Ofta uppträdde äfven frivillige jägare.
Så tillät Claudius en afdelning af sin beridna
pretori-anska lifvakt att med sina officerare i spetsen kämpa
emot afrikanska pantrar, och under Neros styrelse
såg man likaledes en afdelning pretorianer på
cirken kämpa emot 400 björnar och 300 lejon. Den
ryktbaraste af desse frivillige gladiatorer var ingen
mindre än en af romerska världens behärskare,
kejsaren Commodus, som hade en mani för att
uppträda klädd som Hercules, och att med klubban,
svärdet eller pilen nedlägga djuren på arenan.
Men de afskyvärdaste skådespel, i hvilka de
vilda djuren måste spela en roll, voro de afrättningar,
som gåfvos i amfiteatern och hvarvid man gjorde
förbrytares bestraffning på samma gång till en
förlustelse för folket. För vissa brott af svåraste
beskaffenhet fastställde redan i gamla tider romerska
lagen straffet att utsättas för vilddjuren, och detta
skedde dels så, att brottslingarne fastbundos nakne
vid pålar och sålunda värnlösa öfverlämnades åt
desse, dels äfven så, att man till förlängning af de
dömdes dödskval gaf dem vapen i hand och lät dem
försvara sig så länge de förmådde. Dessa rysliga
scener voro vanligen de första, hvarmed en festdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
