Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur rent estetisk synpunkt jämföras med det
peri-kleiska Athens.
Under det första af de omnämda tidsskedena
— Julius Caesars lifstid — utbredde Rom sitt välde
öfver vidsträckta områden i Asien, Afrika och Europa,
och de lyckliga krig, hvarigenom detta skedde,
lämnade ofantliga segerbyten i händerna på romerske
fältherrar, officerare, civilämbetsmän, härleverantörer
och andre affärsmän. En del af dessa rikedomar
användes ej blott till glänsande offentliga byggnader,
utan ock till yppiga och storartade privatpalals. Att
man någonsin kunnat anse den förut omtalade
Cras-sus’ palats för någonting utomordentligt betraktades
nu med löje, sedan en privatman, Scaurus, låtit på
Palatinen uppföra åt sig ett palats, hvars atrium
omslöt en hel liten skog af pelare af melisk marmor,
mätande 36 fots höjd. Med 360 sådana pelare hade
Scaurus låtit pryda en temporär teater, som han
uppbyggt, och när teatern nedtogs, uppsatte han de
största af desse pelare kring atriet eller den inre
gårdsalen i sitt palats.
Kejsartiden sökte öfverträffa äfven sådant.
Skalden Horatius, kejsar Augustus’ vän, omtalar såsom
på hans tid allt vanligare i de enskilda palatsen
atrier eller gårdsalar med väggpilastrar af frygisk
marmor, pelare af numidisk och bjälklag af
hymet-tisk marmor samt kasetterade, förgyllda och med
elfenben inlagda tak. Mellan pelarne — heter det
vidare hos Ovidius — sorla springbrunnar bland
grupper af träd och buskar och utspänna sig
purpurtäcken, som, medan de utestänga solen, kasta en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
