Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögat, och i stället byggde man jättestora milslånga
akvedukter ofvan jord. Genom flere mansåldrar
behärskades de förmögna klasserna af en passion för
byggnadsföretag, som ruinerade många. Också voro
bland alla konstnärer arkitekterna i Rom de mest
ansedde, likasom också arkitekturen var den enda
af de sköna konsterna, i hvilken romarne verkligen
skapade något nytt, den enda af de sköna konsterna,
åt hvilken de gåfvo stämpeln af sin egen ande. Med
få undantag voro äfven kejsarne gripne af
byggnads-luslen. Enhvar af dem ville föreviga sitt namn
genom att öka Roms monumentala byggnader med nya
sådana, och i någon mån spegla sig äfven deras
karakterer i arten af dessa deras monument. Augustus’
byggnader eftersträfva en viss förnäm skönhet och
värdighet; deras typ är Pantheon. Claudius’
bygg-nadsvurm var riktad på det storartade och tillika
nyttiga; han uppförde akvedukter, sprängde tunnelar
genom berg, uttappade sjöar och anlade trygga
hamnar, där ingen människa trodde, att en hamn kunde
anläggas. Domitianus’ byggnader ville öfverraska och
blända; Trajanus’ byggnader imponera med ett mildt,
men oförlikneligt majestät; Hadrianus’ byggnader
eftersträfva klassisk renhet i stilen; Neros
öfverväl-diga med karakteren af det öfvermänskliga. Hans
byggnadsplaner voro som feberdrömmar; hans gyllene
slott var ett fepalats. Caligulas skapelser på samma
område torde hafva burit prägeln af det äfventyrliga,
det groteska, det vanvettiga och det omöjliga.
Under en af sina sömnlösa nätter föll det honom in,
att han icke ville gå öfver forum, för att komma
Kulturhistoriska föreläsningar. I. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>