Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
redogjorde för deras välgärningar, uppreste statyer
åt dem och gaf dem hedersplatser på teatrame och
cirken. Dessa eggelser bibehöllo under århundraden
sin kraft och drefvo många att skänka stora summor
till offentliga byggnader, ja att ruinera sig. Därtill
kom den fordran, som allmänna meningen i alla den
klassiska forntidens stater ställde på de rike
med-borgarne, att offra en ansenlig del af sina inkomster
åt det allmänna bästa. Det var icke endast de
fattige, som kräfde detta af de rike; utan desse senare
kräfde det lika enhälligt af hvarandra, och om i
själfva hufvudstaden det fanns någon rik, som icke
ställde sig den allmänna meningen i detta fall till
efterrättelse, var det för kejsaren själf vanligen ett nöje
att göra honom till föremål för än värre utpressningar
än som annars skulle kommit i fråga. Endast de
inskrifter, som i nyare tider blifvit funna i jorden
eller bland ruinerna af romerske städer, och som
tala om offentliga byggnader, uppförda af enskilda
personer till deras städers gagn och prydnad, vittna,
att ofantliga summor offrats för sådant ändamål.
Litteraturen afgifver intyg i samma riktning. Flere
exempel omtalas på enskilde män, som skänkte millioner
för sådana ändamål, och till vanligheten hörde, att
rika personer, äfven då de efterlämnade familjer,
testamenterade en del af sin förmögenhet till sin
fädernestad eller adoptivstad.
Den ifver för byggnadsföretag, som utgjorde ett
karaktersdrag i det romerska lynnet, gaf äfven åt
skulpturen och målningen ett storartadt
verksamhetsområde, ty knappast torde någon enda offentlig bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
