Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid ett föregående tillfälle yttrade jag, att stränga
och rena seder, sådana som hafva sin naturliga
blomstring i unga arbetsamma, för sin uppkomst
kämpande samhällen, hafva svårt att hålla sig uppe
och vanligen försvinna, sedan ett sådant samhälle,
tack vare just dessa dygder, blifvit mäktigt och
samlat rikedomar, som medföra vällefnad och lyx. Men
jag anmärkte tillika, att mildare dygder pläga träda
i de strängare sedernas ställe och gifva ett slags
vederlag för dem. Så var det äfven i det
kejserliga Rom; men på långt när icke i den mån, som
man kunde hafva väntat. Där fanns så mycket,
som gynnade utvecklingen af ett ädelt kulturlif.
Rom hade ju fått Greklands hela sköna och rika
civilisation i arf, dess filosofi, dess litteratur, dess
oöfverträffliga konstverk, och själf hade det till detta
arf fogat sitt eget stora förvärf: väldet öfver en stor
del af världen, hade med sina vapen och sina lagar
sammanknutit otaliga folk till en enda stor
samhällskropp, samlat dem under ett och samma baner
och påtryckt dem alla mer eller mindre skarpt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
