Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
onekligen är en utvidgning af naturnjutningens
område, som den moderna tiden förvärfvat åt vårt släkte,
då han lärt sig att tillbakatränga den känsla af skräck
och ödslighet, som bergslandskapen framkalla, för
att låta känslan af den för dem egendomliga
skönheten träda i själens förgrund. Detta är
ovedersägligen en ny eröfring åt estetikens rike. Men därmed
torde också allt vara medgifvet, som förtjänar
medgifvas i denna fråga. Hvarje försök att göra
berglandskapet till det uteslutande eller det företrädesvis
sköna måste stranda mot en sund uppfattning af
naturens och människans ställning i henne, och
ganska mycket af den öf vers vin neliga hänryckning, h
varmed turister, som besökt Schweiz och Tyrolen, skildra
sina intryck från deras alper, torde få gälla som
upp-skrufvadt och konstladt eller som en omedveten gärd
åt en tillfällig smakriktning, som icke länge kan äga
bestånd.
Denna smakriktning är, såsom jag redan antydt,
tämligen ny. Den, som, gäckad af de tyske
romantikernas ohistoriska medeltidsskildringar, tror, att
sinnet för berglandskapets skönhet måste hafva vaknat
samtidigt med sinnet för den götiska arkitekturens
himmelssträfvande former och med den medeltiden
genomträngande mystiska och dualistiska
världsuppfattningen, han misstager sig helt och hållet. Ingen
tid har betraktat Alperna med nyktrare och mer
prosaiska blickar än medeltidens människor. De
talrika pilgrimsskaror från det mellersta och nordliga
Europa, som öfvertågade dem, för att hinna till Rom,
sågo i dem endast stygga hinder, upptornade på deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
