Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag skall i dag fortsätta redogörelsen för den
skildring af underjorden, som Virgilius gifvit oss i
sin hjältedikt Eneiden.
1 min föregående föreläsning lämnade vi Eneas,
sedan han genomvandrat de fyra första kretsarna
eller afdelningarna i underjordens Hades. Följd af
sibyllan fortsätter han sin färd. Men innan vi beskrifva
denna i sitt vidare förlopp, må en anmärkning göras,
som icke är utan sitt intresse.
Jag har förut nämt, att den älsta kristna
kyrkan och efter henne äfven medeltidskyrkan hyste
för Virgilius en aktning, som kom den kristne läsaren
af hans dikter nästan att glömma att skalden varit
hedning. Men äfven om man väl erinrade sig detta,
så minskade detta icke det djupa intresse, som hans
dikter ingåfvo ej endast i anseende till sitt poetiska
värde, utan äfven till sitt sakinnehåll. Man antog
nämligen, att i den skaldeingifvelse, som besjälat
Virgilius, ingick en åder, som ledde sitt ursprung
från en oändligt högre och renare källa än den, ur
hvilken Greklands och Roms öfrige hedniske siare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
