Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
patron bland högre eller lägre gudomligheter. Och
hvad den romerska hären vidkom, hade den en
religiös organisation såväl som en militärisk, den
ena organisationen en spegelbild af den andra, ty
hvarje större eller mindre härafdelning, legion, kohort
eller centuria, hade sina osynliga beskyddare. Och
ännu i kejsartiden, såsom i sagoåldern, kunde
människor betraktas som genier, hvilka Försynen sändt
till jorden för att där uppfylla ett kall och som
genom sitt kalls, sin uppgifts fullbordan gjort sig
värdiga att efter döden få ett rum i gudarnes krets.
Den bithyniske ynglingen Antinous, som offrat sitt
lif för att förlänga sin kejserlige beskyddares, fick
tempel och prästerskap och dyrkades som en god
genius, sålänge hedendomen bestod. Så äfven en
annan, vid 17 års ålder afliden yngling, Epifanes,
som på Cefalonia fick tempel och altaren. På
samme tanke hvilade ursprungligen äfven
kejsarapo-teosen, den akt, genom hvilken i kraft af senatens
beslut en cesar efter döden tillerkändes gudomlig
dyrkan. Icke ens de upplyste betraktade detta som
en alldeles tom ceremoni. Ej blott att den faktiskt
vardt till en folkets dom öfver död man; man
till-skref den på allvar en religiös betydelse, när det
gällde en kejsare, som efterlämnat ett ädelt eftermäle.
Genom århundraden hemburo romerska familjer
frivilliga fromhetsgärder åt kejsar Marcus Aurelius’
minne och förrättade sina andaktsöfningar inför den
helgonlike mannens bild.
Det gudomliga förefanns således öfver allt: högt
öfver jorden i en osynlig värld, men tillika i natu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
