Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken hörde äfven perserna, Rig-veda-inderna och
germanerna. Ursprungligen hafva alla dessa grenar
haft en och samma religion, en arisk urreligion.
Rigvedaindernas Wata är den germaniske Wodan;
Zeus, Jupiter, Tor och Indra hafva ursprungligen
varit samme gud. När efter årtusens förlopp de
grekisk-romerska grenarne af denna mytologi och
gudalära hotas af den bland Palestinas semiter först
förkunnade kristna uppenbarelsen, böja sig dessa
hotade grenar under stormen och söka stöd i en
systergren, den persiska myten, utan att klart veta,
att de och den ha uppvuxit ur samma rot, men
likväl instinktivt förnimmande frändskapen och
sam-ansvarigheten med densamma. De kunde dock icke
räddas. De brötos, och några århundraden därefter
kom ordningen till själfva den persiska läran i dess
hemland. Den bröts af en annan religiös stormvind,
men äfven den en semitisk; Zoroasterläran föll för
den arabiske profetens anhängare. Än några
århundraden, och äfven den germaniske grenen på
den ariska religionens stora världsträd föll. Nu
återstår blott en enda sådan; bramanernas religion,
härfluten ur Rigvedamyterna.
Som jag förut nämt, fanns det under romerska
kejsardömets två första århundraden ingen romersk
statsman eller skriftställare, som hade ringaste aning
om den ödesdigra makt, som låg i skötet af den
förbisedda, nästan som blott en judisk sekt ansedda
kristna menigheten, som då efter hand grundläde
smärre och större församlingar i Mindre Asiens,
Greklands och västerlandets städer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
