Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken Lukianos för ingen del lyckats utreda —
Lukianos ser i Proteus endast en människa, vanvettig
af fåfänga och vidskepelse — dels slutligen, emedan
Proteus’ lefnadslopp utgör en tidsbild af ganska
märkvärdig art. Redan några dagar efter att han bestigit
bålet, voro sagor i omlopp, att en man sett en
örnlik fågel flyga upp ur lågorna och försvinna i rymden.
Lukianos’ sagesman påstår, att det var han, som på
skämt hade utspridt denna fabel; men att han redan
dagen därefter hörde en gammal man med en ed
försäkra, att han, den gamle, med egna ögon sett
den mytiske fågeln och kunde bekräfta uppgiftens
tillförlitlighet. Innevånarne i Parium uppreste åt
Proteus en bildstod.
Med Lukianos afslutar jag skildringen af den
idéströmning inom hedendomen, hvilken uppträdde
med öppen fientlighet mot fädrens tro. Denna
strömning var aldrig stark, vare sig i litteraturen
eller i lifvet. Lukianos bevittnar det själf. Han
säger, att icke blott folkmassorna på hans tid voro
bergfasta i sin tro och ifriga i sin tillbedjan af de
gamle gudarne; äfven bland »de bildade» och bland
själfve filosoferna stod det vida öfvervägande flertalet
på den härskande, religiösa trons sida. Han stred
för sin sak endast emedan han trodde henne vara
god, icke emedan han trodde på hennes seger.
Och han var i själfva verket den siste
representanten för sin riktning. Efter hans tid är det icke
längre spår af en strid emellan tro och otro; det
råder då en ständigt växande kamp emellan tro
och tro. Ehuru Lukianos lefde till inemot slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
