Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flit och hvilken kärlek till forskning och vetande en
s&dan verksamhet förutsätter, helst då man
ihåg-kommer, att författaren tillika var soldat och
statsman, som måste lämna en stor del af sin tid åt
viktiga ämbetsförrättningarl Det är som om han i
denna brinnande verksamhet ville förgäta sig själf
och sitt hjärtas sår. Men man kan säga, att dessa
blöda på hvarje sida af hans verk. öfver Humboldts
Kosmos utbreder sig ett leende solsken och
praktfulla färger; öfver Plinius’ Kosmos en dyster himmel
och en entonig dager. Humboldt skrifver med en
känsla af segerglädje; ty naturforskningens rätta
metod är ändtligen funnen, och den yttre naturens
företeelser ordna sig nu för forskarens blick i ett
sammanhängande nät af orsaker och verkningar, hvars
maskor, allt finare knutna, sträcka sig mer och
mer utöfver erfarenhetens värld. Plinius åter
känner med sig, att han saknar trollformeln, som
kan bringa sammanhang i det kaos af fakta, som
han insamlar och ordnar på ett yttre sätt, och han
synes förtvifla om att denna formel någonsin skall
komma i mänsklighetens ägo. Han liknar en
verkmästare, stående framför en oöfverskådlig massa af
sammankastadt byggnadsmaterial, i hvilken hvarje
sten, hvarje stycke listverk, pelartrumma och kapitäl
äro på förhand tillhuggna, för att intaga en bestämd
plats, men som arkitekten öfverlämnat åt honom,
utan att tillika öfverlämna planen och ritningen af
det hela. På arkitektens tillvaro tviflar han icke.
Hans naturbetraktelser hafva öfvertygat honom, att
det gifves en högsta vishet, som genomtränger all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
